Hej Brynäsvänner, minns ni mig? Det var ju ett tag sedan vi träffades här för att dela med oss av våra tankar och åsikter. Mest beroende på att min skrivarform har liknat Lasse Jonssons form på is, dvs försök att prestera något vettigt har gjorts men lyckats dåligt. Å andra sidan har laget och den stadigt ökande poängskörden bjudit oss på bra mycket mer av både glädje och njutning än något av mina alster någonsin kommer att göra så det har kanske varit ett lägligt tillfälle att på sätt och vis ha följt det gamla äktsvenska ordstävet "less talk, more action".

Nåväl, ett och annat har hänt under min frånvaro som kan vara värt att fundera lite på så vi kan väl ta och välja ut ett par punkter, köra det lite sammanfattande utan att snöa in på detaljer, eller vad säger ni?

- Spelet kan det sägas mycket om men det jag funderar på i det här fallet är kapacitet. Brynäs har på fyra matcher mot varierat motstånd tagit 10 av 12 poäng, fortsätter man i den stilen finns en god chans att stå på över 100p när tabellern räknas ihop, vem trodde det i Augusti? Men det var egentligen in på ett sidospår, det är mer hur man har tagit poängen som intresserar mig. Känslan är att Brynäs inte går för fullt i matcherna, eller rättare sagt inte tar i mer än vad som behövs och jag känner mig lite kluven till det. Dels smyger det ibland in sig en liten oro hos mig att om laget faktiskt går in med en sådan inställning (vilket jag inte tror) så kan det snabbt komma tillbaka och bita en i röven, dessutom vill man ju som supporter se sitt lag i fullt ös mest hela tiden. Å andra sidan känns det rätt betryggande inför vad som komma skall att det finns en växel till att lägga i och i ett hett slutspel lär det komma att behövas.

Transferfönstret stängdes utan att det blev några tillskott till truppen och eftersom den öppning Brynäs hade var relativt smal kanske det var lika bra så, särskilt med tanke på vad marknaden erbjöd. Personligen hade jag gärna sett att man hade hittat en stark back som hade kunnat styra och ställa i slutspelet, för den fina anfallshockeyn till trots så tror jag att det är i försvaret vi hittar nyckeln som låser upp dörren till SM-bucklan. Men hoppet är inte ute för det, vi har ju...

Lasse Jonsson. Större delen av hans säsong har varit bedrövlig men någonstans inom sig har han ju kunnandet, kan han bara hitta tillbaka till det och bli vår fältherre så skulle våra chanser öka betydligt. Några av er protesterar kanske nu och hävdar att vi har ju Ekholm och Gundersson som styr? Förvisso, men Gundersson väger för lätt. Han är duktig offensivt och passar bra in i det sätt Brynäs spelar på, just nu. När vi kommer till slutspelets tuffare spel och domare som är betydligt mer släpphänta än nu kommer han få det jobbigt defensivt, redan nu ser man ibland hur motståndarna helt enkelt flyttar bort honom när han försöker täcka puck vid sargen. Ekholm har alla verktygen, men han är lite ojämn och blir ibland ungdomligt övermodig. Kanske blir han den store härföraren vi behöver i slutspelet men jag tycker det är orättvist mot honom att förvänta sig det av honom.

Till sist, match mot Skansenaporna idag, sett till tabellen kan det verka enkelt men Djurgården har kniven på strupen och kommer nog inte vara blyg för någonting. Det kommer bli en tuff match men som Brynäsare måste jag ju tro på mitt lag, dock är jag lite orolig för att poängen kan bli kostsam med tanke på att Dif har några spelare som förvisso är duktiga men som inte heller drar sig för att spela "vårdslöst" om läget kräver det. Att undvika fler skador är i min bok viktigare än poängen.